ndå sen vi var på genomresa i Tyskland i somras och tog av från motorvägen in mot landet och hamnade på ett sagolikt litet ställe för att ta en bit mat och såg deras kakbuffé, har jag tänkt på vallmokaka. Inget snabbmatsställe vi hamnade på utan en idyllisk liten herrgård, mysig omringad av vackra granar och med underbar blomsterträdgård. När jag gick in på restaurangen fastnade min blick direkt på kakbuffé bordet. Det första jag la märke till var stora runda kakor med krämig vallmofyllning och smörig smuldegstäcke på. Jag kom ihåg jag hade sett massor med vallmoblommor utanför och jag hade tänkt på hur vackra dem var med den djupa röda färgen som omringade den svarta i mitten. Vad kan jag säga? Är riktig svag för blommor.

Gillade kakan så mycket och vi började prata med paret som drev stället, den medelåldersmannen som gick runt bland gästerna, tog emot beställningar och levererade maten samt så glad pratade och skojade. Frun som gick mellan de olika borden och kollade att allting var påfylld, som sprang fram och tillbaka mellan kök och matsal, hon sa inte så mycket själv annat än log brett. Jag misstänkte att hon inte förstod så mycket av min mans tyska även om han hävdar är så bra. Men när C efter maten frågade om receptet på kakan stelnade frun till och själv ville jag bara att golvet skulle öppnas och jag skulle försvinna. Jag skämdes så mycket...Men C förstod inte eller så tolkade han inga varningssignaler. Han fortsatte babbla på och till slut tog han fram mobilen och började visa paret. Tog fram min blogg och visade dem att jag var verkligen intresserad av bakning och testa nya saker. Då slappnade frun av och visade stort intresse för min linzérkaka i långpanna. Jag fick så klart receptet på vallmokakan till slut och när jag testade hemma första gången blev den inte alls bra. Jag tvivlar starkt på C tyskakunskaper. Men har klurat lite till och lite till och ja, för någon vecka sen, så knäckte jag receptet. 

Tyvärr kom varken C eller jag på att vi skulle ta deras adress eller namn på restaurangen. Då hade vi kunnat googla på och hittat stället. Dit vill jag återvända någon gång och berätta för den söta paret om kakan.

Så denna kakan tillägnar jag det tyska paret och framför allt den snälla frun i köket.